Direktlänk till inlägg 8 maj 2011

Man inser när det är borta.

Av mittlivochtankar - 8 maj 2011 13:54

Min hjärna och själ har slutat att fungera, om inte ens att existera.

Han, min kärlek i mitt liv har gett sig av och jag trodde inte att jag var så fast som jag egentligen är. Jag är verkligen kär, för 3e eller 4e gången i mitt liv. På riktigt! Andra gången på riktigt i en kille. Så det känns! Ingenting gör så ont som att vara utan honom. Men jag måste tvinga mig ur detta och jag har tagit ett stort och bra beslut tror jag!? Jag kommer att bege mig av härifrån. Jag kan inte leva såhär längre. Jag kan inte heller gå omkring här hemma och vänta och längta efter att om han kanske kommer tillbaka. Vilket han iochförsig har gjort. Han har kommit tillbaka och det har vart som vanligt... Sen skiter det sig och dagarna går, eller dagen sen är han här igen. Men "nu" är det nog på riktigt, det kommer inte bli vi igen. Vi kommer bara att ha kvar en del av det. Trogna på ett sätt, och det är för att det är så himla bra och vi tycker ju om varandra, trots allt!

Jag skickade ett sms till honom för att tala om att vi måste prata, han svarade och undrade ang vad. Och jag ville inte ta det på sms att jag skulle flytta, men det blev så ändå och "fuck you" fick jag till svar. Hur ska jag ta det? Blev han ledsen? Sårad? Då kan han få känna på hur det är att bli sårad. Jag är sårad jämt, för han ger mig ingenting att gå på, ska jag sitta hemma och vänta på honom fall att han Kanske kommer hem? Eller ska jag göra andra grejer som kanske får han att börja undra? eller tro att jag är med någon annan? Tro fan att jag sitter hemma eftersom jag vill bevisa för honom att det är Honom som jag vill vara med!!

Börjar känna mig som en toffel rent ut sagt, är det känslorna som gör det?


I vilket fall är jag ensam nu mera, ingen lust, har ett enormt sug. Jag vill bort, bort ifrån detta livet. Dödångesten har kommit tillbaka och jag vet inte hur jag ska handskas med den!

Jag vill åt friheten som hjälpmedlet kan hjälpa mig med, men ändå så vill jag inte. fan! det är så otroligt mycket nu.. Jag fixar inte mer.. Jag behöver ha raka linjer att gå på!


Har blivit mycket på andra fronter nu, träffat massorr av andra vänner. Mycket trevligt. Men jag är inte ute efter något mer än vänskap, INTE sex INTE kärlek INTE något annat!  Jag vill ha kärlek från han den där och det får jag. Och det räcker för mig.
Hur ska det gå när jag flyttar då? Räcker kärleken från min hund och syster? Jag börjar tveka, för tänk om han säger att han vill ha mig? Kan han inte flytta med mig? Jag vill så mycket, men ändå så vill jag vara ensam, men han är för bra för mig. Fast jag kanske börjar tveka..


Fan!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av mittlivochtankar - 30 september 2012 21:30

Det mesta flyter på som vanligt och jag är väldigt nöjd med tillvaron och min vardag! Jag gillar att känna, få vara, dela minnen!...

Av mittlivochtankar - 3 augusti 2012 11:43

nu är det stopp, igen. mitt liv står stilla och jag vet inte längre någonting. jag har inget jobb längre, blev sparkad. inte ens ett jobb kan jag behålla. varför? jag vet ju mycket väl att man måste jobba för att kunna leva, bo och allt det där....

Av mittlivochtankar - 14 maj 2012 12:13

Det är mycket som händer med mig, min hjärna och runt omkring. Men ingen förstår eller fattar någonting! Kanske för att jag inte vill eller för att jag inte har sagt något. Men denna processen har tagit lång tid och än är det inte färdigt. Under en...

Av mittlivochtankar - 22 april 2012 13:21

och snart finns det ingenting kvar längre. Och jag försöker att inte tänka på det men det är inte lätt. Vad fan, helt seriöst.. Det ska inte behöva vara såhär.   fuck it! ...

Av mittlivochtankar - 9 april 2012 22:26

Ja,nu är jag åter tillbaka här för att eventuellt lätta på hjärtat. Varje dag går ut på att tänka och lista ut på vad livet går ut på, för mig. Men jag kan inte komma på något bra, eller någonting alls. Denna långa helg är över och imorgon är de...

Ovido - Quiz & Flashcards