Eller var de det? Jag börjar tvivla. Var det jag som orsakade denna smärta som jag än idag får leva med? - eller vems fel var det?

Jag vet inte, men jag kan inte sluta tänka!

Sitter här, som jag brukar göra.. Dagarna går bara förbi, jag sover dåligt, drömmer konstigt. Hur fan ska man orka något på dagarna när all min energi går åt att sova?

Min längtan efter att känna just det där börjar bli enormt och jag har ingen större lust att vänta och längta längre. Snart är det här hos mig och då får jag äntligen njuta igen. Efter att få vara själv, hitta orken, känna tröttheten i både kropp och hjärna. Det finns nästan inget bättre. Kunna ge ifrån mig allt, min kärlek och min ork till att prata. Denna gången kommer det bli ännu bättre än vad det har vart förut. 

Jag är inte fast och kommer inte att bli det heller, men jag vill bara känna "det där". Kalla det vad ni vill och döm mig, men tala inte om det för mig och prata inte om det med mig! För jag tänker inte lyssna, jag är såpass gammal nog och veta vad som är bäst och obra för mig.. Blablabla!

Jag är trött på att hela tiden vara depp och opepp, Fast jag är mycket gladare nu än innan, fast bara med honom! Fan vad jag längtar efter honom nu då? Inte bra..

Snart kommer det väl antagligen ringa på min dörr, så kan inte bli allt för djup här, senare idag kanske..  Känner mig för övrigt ganska ledsen idag. Träffade min pappa som jag sa i tidigare inlägg, och det gjorde att mina känslor började att längta och sakna ännu mer efter honom, min älskade pappa!  Hans fru var med också, kul att träffa dom båda fast jag egentligen känner mig för sjuk för att vistas bland dom. Vill helst av allt bara gå och gömma mig någonstans.. Lusten att ringa min mamma och fråga om hon kan ta hand om min hund är stor, Men hon ska ha henne i helgen så vet kanske inte om det är en bra idé.. Men jag behöver lite ensamhet känns det som.. Bara att få sova, ligga i sängen lite halvdöd - En skön känsla!

Dom två ölen som står i kylen, dom vill jag ha precis nu! Men kan inte, inte nu.. Sen darling, sen!

....FAN..

Hejdå.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det mesta flyter på som vanligt och jag är väldigt nöjd med tillvaron och min vardag! Jag gillar att känna, få vara, dela minnen!...

nu är det stopp, igen. mitt liv står stilla och jag vet inte längre någonting. jag har inget jobb längre, blev sparkad. inte ens ett jobb kan jag behålla. varför? jag vet ju mycket väl att man måste jobba för att kunna leva, bo och allt det där....

Det är mycket som händer med mig, min hjärna och runt omkring. Men ingen förstår eller fattar någonting! Kanske för att jag inte vill eller för att jag inte har sagt något. Men denna processen har tagit lång tid och än är det inte färdigt. Under en...

och snart finns det ingenting kvar längre. Och jag försöker att inte tänka på det men det är inte lätt. Vad fan, helt seriöst.. Det ska inte behöva vara såhär.   fuck it! ...

Ja,nu är jag åter tillbaka här för att eventuellt lätta på hjärtat. Varje dag går ut på att tänka och lista ut på vad livet går ut på, för mig. Men jag kan inte komma på något bra, eller någonting alls. Denna långa helg är över och imorgon är de...