saknar honom så jag vet inte snart vart jag skall ta vägen.

jag vill så gärna ha honom tillbaka...

mitt hjärta skriker efter honom!

Jag orkar inte känna mer..

Jag trodde att han ville, ville att allt skulle bli bra.

För älskar man varandra så försöker man att få det bra, tydligen inte han!

Men fan vad jag vill ha honom här hos mig, går inte en minut utan att jag tänker på honom!

Denna smärtan som han har gett mig, det är den värsta smärtan jag vart med om.

Jag har blivit lämnad förut, även lämnat, det har gjort ont!, Men nu, detta är en helt ny känsla. Och den gör så jävla otroligt ont.

Han kan inte ens svara på mina sms, jag skickade säkert 10st igår utan att få någon respons.

Han kan väl åtminstånde komma hit så vi kan få prata, reda ut allt.

Han vill tydligen inte ens " försöka", han är ingen förhållandes typ, vadå inte en förhållandes typ? Vi har vart tillsammans varje dag  1års tid, VARJE dag.. Förstår att det är jobbigt att vara med varandra så mycket, det tycker jag väl också?.. Men ändå... Släng inte bort 1år av våran tid.. FÖRSÖKA går väl alltid?

Känns som om någon har tagit ut mitt hjärta, tagit det i handen å kramat sönder det och sen slängt iväg det och sen trampat på det!!

Jag älskar honom..

Som jag skrev i mitt förra inlägg, jag kände på mig att min kväll skulle bli dålig...

Det blev det, Min älskade pojkvän och sambo gjorde slut!!

Så just nu känns mitt liv ganska meningslöst...

Gott nytt år allesammans! :)

Förhoppningsvis blir min kväll bra, Men det känns som om något kommer att förstöra den.

Kan ju skriva mer imorgon och berätta om min kväll. :)

Ha en riktigt trevlig kväll nu..

Kramar.

Hade massor att skriva men blev som vanligt tom på ord.

Kan inte sova på nätterna, och att sova på piller hjälper knappt längre, blir bara helt efterbliven när jag vaknar istället!

Kan inte somna i tid, kan inte sova länge, kanske skall ge upp att sova likaväl..

beställde grejer från Camebrigde igår, Och dom öppnar 4januari igen, och så skall jag börja!

-20kg för den delen också, jag veet att det är ett skitsätt att gå ner på. Men jag måste känna lite motivation och det gör jag när jag går ner i vikt. Är dock inte såå stor nu, utan det passar ganska bra till mig längd osv. Men JAG gillar det inte, förra året vid denna tid vägde jag 64kg till mina 173cm.. Det var för tok för lite, Men jag tränar ju nu också.. Äsch det kommer bli bra!

Har ändå ingen direkt matlust nu, så att knö i sig soppor odyl funkar nog..

Förövrigt så mår jag inte så perfekt idag.

Ciao.

Detta är inte okej!!

fanfanfanfaaan.

Tack för en bra dag E, hoppas du kommer snart igen.. <3

Precis vad jag känner mig, liten!

Inte nog med att jag inte mådde så jättebra innan men detta får mig nog att må liiite bättre eller? tss eller inte!

Jag blir så jävla tom i kropp och själ.

allt jävla smsande går mig på nerverna!

Duger jag inte? är jag ful? äcklig? fet?

vad är det som är fel? är det Jag som är problemet till att det är såhär?

Jag känner igen mig liite i det, så var de i mitt förra förhållande. Efter nästan 2 år började jag "tröttna" lite.. Men det var ju kanske av helt andra saker..

Men jag vet inte vad jag gör som är fel?

Jag dricker inte längre? Pallar inte det, gillar det inte ens..

Jag snusar? Jag röker lite skit.. Har vart ciggfri i snart 4 månader..

Äsch, Jag orkar inte mer snart.. Det måste bli ändring eller så får han nog fan lämna mig, den dagen kommer väl snart.

Han har ju en annan brud som han håller på å skriver med dag in och dag ut..

Fy fan...

Skall jag vara ärlig så är jag riktgit jävla trött!

Trött på allt, för det känns bara som om alla bara ljuger hela tiden..

Ljuger och döljer grejer.. Så tråkigt tycker jag.

Sen så kommer det in massa jävla brudar som bara förstör känns det som.

Låt honom vara, han orkar inte nu, fast han ser och märker inte det själv!

Och han har faktiskt flickvän som älskar honom och fattar inte vad som händer.

Nu har det blivit mer än va det var innan.. Ute och ränner varje helg på krogen och har ingen tid för att vara med sin flickvän.. visst, alla har sina egna liv och man måste självklart umgås med sina vänner. Meen man behöver inte dölja något.

Om man har vart tillsammans snart ett år och bott ihop hela tiden så borde man väl inte smygsmsa eller så?

det tycker då inte jag!

Men just nu känns det som om dagarna bara går till att smsa med den där fula bruden, och jag vet precis vem hon är. Känns sådär kul. :)

Men jag är stark och skall försöka att inte bry mig.. Vilket är ganksa svårt.

Själv sitter man hemma på helgerna för att alla ens vänner super och jag själv kan inte dricka längre, vilket är skönt!

Tack för mig och mitt bittra inlägg.